-
Mat eller måltid -hobbykandidaten som inte ens gick upp i rök
I Mars hade jag två hobby-kandidater: ”Rubriks Kub” och ”Laga mat ute”. Så här med facit i hand kan vi säga att den mest osannolika kandidaten vann striden överlägset. Jag hade dreglat över friluftsmatbloggar hela vintern och verkligen sett fram emot att ge mig ut i naturen och baka pinnbröd de lux, och nu fanns det faktiskt både tid och blek vårsol nog för detta lilla äventyr. Ändå kom jag inte iväg. Jag tyckte alltid att det var lite för kallt, lite för blåsigt, lite för mörkt, och förresten behövde naglarna klippas och huset städas. För kubens del var denna brist på handlingskraft optimal. När jag blev sittande i fåtöljen…
-
Borde skaffa mig ett jobb
När jag startade den här bloggen hade jag en väl planerad och mycket efterlängtad paus mellan uppdrag, efter 8 år hos samma uppdragsgivare. Jag hade följaktligen mycket tid att spendera på att göra vad som föll mig in, och hoppades kanske hitta mig en eller annan mer varaktig hobby på köpet. En ny hobby som jag sedan kunde ta med mig vidare i livet, och i någon form kombinera med mitt nya, förväntade förvärvsarbete. Det kan verka naivt med facit i handen, men det föll mig knappt ens in att det skulle kunna bli svårare än väntat att återgå till den där vardagen som jag tagit en aningen lyxig men…
-
En särskild sorts människa
Jag har faktiskt en liten hobby redan, om man nu kan rubricera den så – jag älskar att lösa Sudoku (jag har dock oerhört svårt att lära mig att skriva ordet, måste dubbelkolla stavningen varje gång – stavar surrealistiskt nog dessutom alltid fel på dubbelkolla, och nu kände jag mig tvångsmässigt pressad att säkra hem att jag har stavat surrealistiskt rätt – måste ta mig ur den här ordfällan NU). På Wikipedia läser jag att Sudoku (som betyder ”ensam siffra”) uppfanns i USA i slutet av 1970-talet, blev stort i Japan i mitten av 80-talet, och blommade upp igen i Storbritannien 2005. Den 2 juni 2005 började svenska tidningar publicera…
-
Mars mot våren
Man snubblar handlöst rätt in i Januari från julhelgernas släktrelaterade och matstinna festligheter, men sen blir man liksom kvar där i en halv mörk evighet. Övergången till Februari sker närmast obemärkt, dagarna passerar som i ett snuvigt töcken i väntan på Semmeldagen. Ibland lyser snön upp vidder och skogsgläntor, men i år har istället rabarber, vintergäck och blåsippor vågat sig fram i förtid och markerna ha legat nakna. Tills nu, för se det snöar! Just när man hade börjat drömma vårskira drömmar så bäddas de modiga, dumdristiga tulpanerna in i vintertäcke. Men snön utanför fönstret ger en intressant kontrast till min Februari-hobby ”Odla ätbart”. Mest hänförd är jag över ärtskotten.…
-
Om du inte vet – googla
Så kom vi då in i Februari, och det år 2020 som nyss var blankt och nytt är liksom på rull. Min hobbykandidat för denna månad är att odla ätbart, och jag tjuvstartade redan i Januari med ärtskott från gula ärtor. De gängliga skotten på faten har nog nästan ett par veckor på nacken, medan nästa omgång i röda skumtomtelådan planterades för bara några dagar sedan. Fascinerande att de växer så ivrigt trots brist på ljus. Och trots att det stod bäst före 2017 på ärtkartongen … Ärtskott vill jag odla för att ha nåt grönt och krispigt att toppa middagsmaten och mackorna med. När jag köper hem sånt från…
-
Lite lagom helhjärtat
Ooops, är nog det mest uttrycksfulla jag kan komma på att skriva i detta läge. Jag startade den här bloggen för en månad sedan, fylld av skrivlust och nyårsenergi. Jag bemödade mig noga att inte skriva för ofta, med risk att trötta ut de vänliga själar som läser. Men nu har det plötsligt gått en dryg vecka sedan senaste inlägget. Livet kom emellan, som det ofta gör, och jag har liksom nästan glömt bort bloggen. Skumt. Inte för att det gör så mycket egentligen, den är ju en högst intern angelägenhet än så länge. Inga ekonomiska åtaganden med samarbetspartners som förväntar sig visningar och klick, ingen moralisk skyldighet att hålla…
-
Snart dags för nya (själfulla) hobbykandidater
Januari-kandidaten långfärdsskridskor hade jag med mig in i det här bloggprojektet, det var något jag velat testa hur länge som helst men som inte blivit av. Nu visar det sig ju vara ett alldeles uselt år för att idka denna hobby. Det är inte särskilt färgglatt på SMHI’s iskarta och Stockholmsalliansen inom Friluftsfrämjandet beger sig till trakten av Sandviken för att alls kunna åka. För min del duger det att vingla runt på konstfrusen is ett tag till, även om det är skärgården som lockar mest. Men jag tänker att tröskeln är sänkt nu, inför nästa säsong. Då är det bara att spänna fast skenorna och virvla iväg mot horisonten.…
-
Intresse med potential: Ordmakeri
När jag berättar för någon att jag har en blogg och att den kretsar kring att jag borde skaffa mig en hobby, så är det ganska vanligt att deras blick svävar iväg några sekunder. Och jag tror att jag förstår vad de tänker: ”Har JAG nån hobby?” Människor som jag skulle beskriva som intressanta och engagerade börjar för ett kort ögonblick tvivla på sig själva. För vad räknas, liksom? Vi har redan slagit fast kriterierna för en hobby – den ska vara lustfylld, utföras regelbundet och utanför arbetstid. I mitt förra inlägg skrev jag att jag för några år sedan bestämde mig för att bli en mer dedikerad följare av…
-
Löftesrika dagar och nya vanor
I helgen tog jag bilen till matbutiken för att storhandla på lördagsförmiddagen. Jag körde genom samhället, längs med cykel- och gångbanor vilka för stunden var fyllda till bredden av medmänniskor få gång, språng eller rull. Hela generationsöverskridande familjer, äkta och oäkta par, trikå-wrappade medelålders cyklister (dock ej på cykelbanorna förstås) och ensamma joggare med tom blick. En ovanligt vacker morgon? Nja, nä. Grå himmel och rå luft, föga lockande för lördagsflanörer. Så vad var det då som drev ut alla dessa representanter för lokalbefolkningen i den friska vinden? Man skulle kunna lägga en rätt kvalificerad gissning på färska nyårslöften, ännu inom mentalt räckhåll. Det är lätt att raljera. För man…
-
Vi har ett resultat …
Ser ni den lilla virkade korgen – undrar om jag har varit så här stolt nån gång sen barnen föddes? Jag gick helt efter instruktion från tordsdotterliving men produktutvecklade raskt med den lilla hängflärpen. Det här var verkligen ett toppenprojekt som första försök, enkel virkning med snabbt och användbart resultat. Medan jag virkade passade jag på att lyssna på flera avsnitt av podden ”Under femton”. Väldigt mycket substans under de kvartarna tycker jag. Så om du vill ha en lättstartad hobby med behagligt fåtöljläge och intellektuell stimulans, så kan jag varmt rekommendera pod-virkning!